tisdag 5 januari 2016

på väg

Tiotusen meter upp i luften, lite dåsande, slötittande på filmer i knastriga hörlurar, några glas vin för sömnens skull, och så vips är man på andra sidan jordklotet. Det är sjätte gången jag gör den här resan. Det är ett annat Colombia jag far till nu än då jag första gången var här 2008. Det lustiga är att det antagligen inte är så mycket landet som har förändrats, som att min blick är en annan. Då slog allt det ovana emot mej, det som nu har ätit sej in i mina porer och fått en välbekant prägel.

Jag är ingen van resenär. Visst har jag kuskat runt Europa ett oräkneligt antal gånger, men när jag landade i Bogotá för sju år sen var det närapå min första resa till en annan kontinent. Landet tog mej med storm. Hade jag känt på samma sätt om jag farit till ett annat land? Mycket möjligt. Men nu är det som det är, kärleken till en man förde mej hit och jag antar att kärleken till ett land gör att jag återvänder. Colombia har blivit, om inte min plats på jorden, så min andra plats på jorden. Och det är gott så. Jag mår bra här.

Den här gången ska jag stanna i elva veckor och jag tänkte att det kan vara dags att damma av den här gamla bloggen.
 Stay tune!



4 kommentarer:

Colombialiv sa...

Kul att du är tillbaka!

Johannes sa...

Och kul att du tycker det!

Åsa Maria sa...

Åh, men jag tror visst att landet har förändrats mycket de senaste åren. Och just för att vi kommer och går får vi lättare att se förändringarna. Även om inte allt går åt rätt håll så är i mina ögon flera förändringar till det bättre. Framförallt upplever jag att det är mindre misstro och rädsla i luften nu än för fem år sedan. I huvudstaden finns aningen mer demokratiskt utrymme att protestera när situationen kräver det. I en del av Bogotás södra barrios där jag har min svärfamilj finns nu rekreationscenter, fotbollsplaner, vacker graffiti, bättre tillgång till hälsovård. Och ett stort antal människor tror på att det kommer att bli fred. Bara det!

Johannes sa...

Hej Åsa Maria!

Jag menade snarare att min förändrade tolkning av landet mer har med mej att göra än med landet ifråga. Men visst har det skett förändringar på senare år, och jag hoppas och tror precis som du att framtiden blir ljusare!