måndag 23 januari 2012

min gungstol och jag

Det är eftermiddag och helt otänkbart att ge sej ut. Regnet bankar mot hustak och asfalt, molnen som helt slukar bergens toppar är i det närmaste svarta och det mullrar olycksbådande.

Jag får istället sätta mej ner i min gungstol och betrakta vädret, på säkert avstånd från dess fysiska realitet. Gungstolen som vi köpte har snabbt blivit min favoritmöbel här. Det är väl i det närmaste en anakronistisk möbel. Finns det nån människa som fortfarande äger en? Kanske, men i så fall står den nog undanstoppad i nån sommarstuga nånstans. Efter någon timmes vaggande fram och tillbaka vet jag varför: Gungstolar är inte gjorda för ett snabbt tempo, utan för stillsamma tankar som tillåts vandra fram och tillbaka. Men dagens jobb är avklarat, Aland är bortrest och programmen på tv ointressanta.

Och efter ett pass i gungstolen känner jag mej märkligt fridfull...

2 kommentarer:

Lisa D sa...

Nostalgic. Last time I used one was when I was a kid. I spent endless hours rocking in ours at home. People should definitely revive the rocking chair!

Johannes sa...

@Lisa: That's exactly what my mother said: I remember when I sat in them as a child. lol. Hope that everything is fine with you, and at Lawson as well.