söndag 8 januari 2012

loppis och plågade dockor

På söndagar fylkas i vart fall alla turister på antik- och diversemarknaden i San Telmo-distriktet i Buenos Aires. Som ni ser på bilden kan man ofta i ett och samma stånd köpa det mesta; allt från kristallkronor, tennisracketar, tamburiner och hattar till symaskiner och plastgranar.


Har ni också en känsla av att även ting på något sätt är besjälade? I så fall skulle ni, precis som jag, inte alls uppskatta den dockmakare som hade specialiserat sej på att tillverka exklusiva, hutlöst dyra dockbebisar med olika typer av sjukdomar. De var så verklighetstrogna att jag studsade till av förskräckelse. Ännu på bara en halv meters avstånd trodde jag att han bar på två livs levande, men svårt sjuka bebisar i sin famn.

Dockorna fick mej att minnas två tomtar som vi hade under granen under några år. Av någon anledning var de utrustade med nedåtgående mungipor. Det kändes så plågsamt att se dem ledsna att vi redan första året utrustade dem med små lappar med ditmålade glada munnar. Marknadens dockbebisar är nog utom räddning. Jag önskar dockmakaren i konkurs.


3 kommentarer:

Gunsan sa...

Hu, vad är det för några som köper såna dockor? Sjukt...

Cilla sa...

Men gud så vidrigt! Varför, undrar man? Terapeutiska dockor för barn med svårt sjuka syskon, spekulerade jag först, men det verkar ju rätt korkat. Nu slog det mig att de ju måste vara utmärkta att använda i tiggarsyfte. Fast tiggarna lär förstås knappast ha råd med dem, skulle vara organiserade ligor då. Vad säger Aland?

Johannes sa...

Jag vet inte vad de används till. kanske säljer han dem till filminspelningar? De var gjorda i nåt mjukt material som gjorde dem otroligt verkliga. De kostade 3 000svenska kronor styck.

Jag har inte hört nån analys från psykologen än...